Till Man och Kvinna skapade Han dem, till Guds Avbild

Från Gospel Translations Swedish

 

1 Mos 1:26-28

Gud sade: ”Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara lika oss. De skall råda över fiskarna i havet och över fåglarna under himlen, över boskapsdjuren och över hela jorden och över alla kräldjur som rör sig på jorden.” Och Gud skapade människan till Sin avbild, till Guds avbild skapade Han henne, till man och kvinna skapade Han dem. Gud välsignade dem och sade till dem: ”Var fruktsamma och föröka er och uppfyll jorden! Lägg den under er och råd över fiskarna i havet, över fåglarna under himlen och över alla djur som rör sig på jorden!”

Jag vill denna morgon tillsammans med dig stanna inför tre saker som det undervisas om i denna text. Det första är att Gud skapade människor. Det andra är att Gud skapade oss till Sin avbild. Det tredje är att Gud skapade oss till man och kvinna.

Det är möjligt att tro på dessa sanningar och ändå inte vara en kristen. De lärs ju alla ut här i de judiska skrifterna. Därför skulle en god skrifttroende jude acceptera dessa sanningar. Men trots att du kan tro på dessa sanningar och inte vara kristen, pekar ändå alla på kristendomen. Alla väntar på att bli fulländade med gärningar och med Kristus. Detta är vad jag vill stanna inför, speciellt med tanke på den tredje sanningen – att vi är skapade till Guds avbild som man och kvinna.

1. Låt oss ta den första sanningen: att människor har skapats av Gud. Jag tror att detta behöver en förklaring. VARFÖR skapade Han oss? När du tillverkar någonting så har du en orsak till att du gör det. Men ger världen, som vi känner den, ett adekvat svar på den frågan? Gamla Testamentet talar om människan som för världen under Hans välde. Det talar om att vara skapad till Guds ära (Jesaja 43:7). Det talar om jorden som ska fyllas av kunskapen om Herrens härlighet.

Men vad ser vi? Vi ser en värld som revolterar mot Skaparen. Vi ser att historien om skapelsen i de judiska skrifterna verkar ofullständig och hoppet om härlighet är ännu ofullbordat. Så genom att endast tro att Gud skapade människorna på det sätt som de judiska skrifterna lär, skapas ett behov av att få höra resten av historien berättas, nämligen kristendomen. Endast i Kristus kan skapelsens mening förklaras.

2. Eller låt oss ta den andra sanningen som exempel: Gud skapade oss till sin avbild. Detta måste absolut ha någonting att göra med varför vi är här. Hans avsikt med att skapa oss måste ha något underbart att göra med det faktum att vi inte är grodor eller ödlor eller fåglar eller inte ens apor. Vi är människor som liknar Gud, endast vi och inget annat djur.

Men vilken röra vi har gjort av all denna underbara värdighet. Liknar vi Gud? Tja, både ja och nej. Ja, vi liknar Gud, fastän vi är syndfulla och otrogna så finns där en likhet. Detta vet vi för att Gud sade till Noa i 1 Mos 9:6, ”Den som utgjuter människoblod, hans blod skall utgjutas av människor, ty Gud har gjort människan till sin avbild.” Med andra ord, till och med i en värld där synden överflödar (som t ex mord) liknar människor ännu Gud. De kan inte dödas på samma sätt som möss och myggor. Du förverkar ditt liv om du mördar en människa. (Se Jak 3:9)

Men är vi den avbild som Gud skapade oss att vara? Är inte bilden nästan oigenkännelig ibland? Känner du att du liknar Gud på det sätt som du borde? Här kräver igen tron på att vi blev skapade till Guds avbild en komplettering – i dethär fallet en gottgörelse, en omvandling, en slags nyskapelse. Och det är exakt vad Kristendomen för med sig. ”Ty av nåden är ni frälsta genom tron, inte av er själva, Guds gåva är det, inte på grund av gärningar, för att ingen skall berömma sig. Ty hans verk är vi, skapade i Kristus Jesus till goda gärningar...Ni har iklätt er den nya människan, som är skapad till likhet med Gud, i sann rättfärdighet och helighet” (Ef 2:8-10; 4:24). Gud skapade oss till Sin avbild, men vi har gjort den närmast oigenkännelig och Jesus är svaret. Han kommer genom tron, Han förlåter, Han renar och Han börjar på en återvinningsplan som kallas helgelse och slutar med den härlighet som Gud avsåg för människor från början. Då vi alltså vet att vi skapades till Guds avbild, vädjar vår synd och vårt fördärv om ett svar. Jesus är det svaret.

3. Den tredje sanningen i dessa verser är att Gud skapade oss till man och kvinna. Även detta pekar på Kristendomen och ropar efter fullbordan i Kristus. Hur? Åtminstone på två sätt. Det första kommer från äktenskapets mysterium. Det andra kommer från den historiska fulheten av syndiga relationer mellan män och kvinnor.

Låt oss se på äktenskapets mysterium. I 1 Mos 2:24, genast efter redogörelsen för hur kvinnan skapades, säger Moses (författaren till Moseböckerna), ”Därför skall en man lämna sin far och sin mor och hålla sig till sin hustru, och de skall bli ett kött." Nu då aposteln Paulus citerar denna vers i Efesierbrevet 5:32 säger han, ”Denna hemlighet är stor - jag talar om Kristus och församlingen.” Med detta som den röda tråden, förklarar han meningen med äktenskapet: det är en symbol för Kristi kärlek till kyrkan som representeras av makens kärleksfulla ansvarstagande gentemot sin fru; och det är en symbol för kyrkans glada underdånighet för Kristus som representeras i kvinnans relation till sin make.

Han kallar 1 Mos 2:24 för ett ”mysterium” pga att Gud inte klart uppenbarade alla Sina avsikter med äktenskapet mellan man och kvinna i Första Moseboken. Det fanns antydningar och vinkar i Gamla Testamentet om att äktenskapet liknade relationen mellan Gud och Hans folk. Men endast då Kristus kom, blev äktenskapets mysterium uttalat i detalj. Det är tänkt att vara en bild av Kristi förbund med Sitt folk, Hans överlämnande till kyrkan.

Ser du då hur det faktum att Gud skapade människan till man och kvinna och ordinerade äktenskapet som den relation där en man lämnar sin mor och far och håller sig till sin hustru i ett avtalat förbund – hur denna skapelsegärning och detta instiftande av äktenskapet vädjar till uppenbarelsen om Kristus och Hans kyrka. De vädjar till kristendomen som förklaring på mysteriet.

Detta är en väldigt främmande tanke för de flesta människor, även för de flesta kristna, för att äktenskapet är både en sekulariserad institution och en kristen sådan. Du finner det i alla kulturer, inte bara i kristna samhällen. Så vi har inte benägenhet att tänka på alla icke-kristna äktenskap vi vet om som hemlighetsfulla symboler för Kristi relation till kyrkan. Men det är de, och vår blotta existens som man och kvinna i ett äktenskap ropar till Kristus om att göra Sig själv känd i Sin relation till kyrkan. Kristendomen kompletterar vår uppfattning av äktenskapets förbund.

Låt mig måla en bild för dig här och vinkla den på ett sätt som du kanske inte har tänkt på förut. Kristus ska komma igen till jorden. Som ni såg Honom fara så skall Han komma igen, sade änglarna. Så föreställ dig den dagen tillsammans med mig. Himlarna är öppnade och trumpeterna ljuder och Människosonen kommer på skyarna med kraft och stor ära med tiotusentals heliga änglar skinande som solen. Han sänder dem ut för att samla Sina utvalda från de fyra vädersträcken och uppväcker från de döda dem som avsomnat i Kristus. Han ger dem nya och härliga kroppar som liknar Hans egen, och förvandlar resten av oss i ett ögonblick så vi passar för härligheten.

Den mångåriga förberedelsen av Kristi brud (kyrkan) är slutligen klar och Han tar liksom hennes arm och leder henne till bordet. Lammets bröllopsmåltid har kommit. Han står vid änden av bordet och en stor tystnad faller över de miljontals helgonen. Och Han säger ”Detta, min älskade, var meningen med äktenskapet. Detta är vad allting pekade mot. Detta är varför jag skapade er till man och kvinna och instiftade äktenskapets förbund. Härefter ska ingen mer gifta sig eller bli bortgift, ty den slutliga verkligheten har kommit och det dödliga är förbi.” (Se Mark 12:25; Luk 20:34-36)

Nu ska vi repetera vad vi håller på med: vi försöker se att den tredje sanningen, Gud skapade oss till Sin avbild som man och kvinnna, pekar på kristendomen som dess komplettering. Och jag sade att det gör det på två sätt. Det första var genom äktenskapets mysterium. Skapelsen av människan som man och kvinna ger den viktiga ramen för instiftande av äktenskapet. Du kan inte få ett äktenskap utan man och kvinna. Och meningen med äktenskapet når inte sin fullhet förrän vi ser det som en liknelse om Kristi relation till kyrkan.

Skapelsen till man och kvinna pekar alltså på äktenskap och äktenskapet pekar på Kristus och kyrkan. Och därför är inte tron på att Kristus skapade oss till Sin avbild som man och kvinna komplett utan kristendomen – utan Kristus och Hans försoningsverk för kyrkan.

Nu sade jag att det fanns ett annat sätt på vilket skapelsen av man och kvinna till Guds avbild pekar på Kristendomen som den nödvändiga kompletteringen, nämligen från dess förvrängning i den historiska fulheten i relationer mellan män och kvinnor. Låt mig försöka förklara.

När synden kom in i världen var effekten på vårt förhållande som man och kvinna förödande. Gud kommer till Adam då han ätit av det förbjudna frukten och frågar vad som har hänt. Adam säger i 1 Mos 3:12, ”Kvinnan som du har satt vid min sida, hon gav mig av trädet, och jag åt." Med andra ord är det hennes fel (eller ditt fel för att du gav henne till mig!) så om någon måste dö för att ha ätit av frukten så borde det vara hon!

Där har vi början på allt våld i hemmen, allt hustruvåld, alla våldtäkter, alla sexuella trakasserier, alla sätt att förringa kvinnan som Gud skapade till Sin egen avbild.

1 Mos 3:16 uttalar en förbannelse över den fallna mannen och kvinnan på detta sätt: till kvinnan säger Gud, ”Jag skall göra din möda stor när du blir havande. Med smärta skall du föda dina barn.
Till din man skall din lust vara, och han skall råda över dig." Med andra ord ser vi resultatet av synden och förbannelsen i våra dagar som konflikt mellan könen. Denna vers är inte en beskrivning av hur det borde vara. Detta är en beskrivning av det förbannade sättet på vilket allt fungerar så länge synden regerar. Dominerande män och bedrägliga kvinnor. Det är inte detta som avser att män och kvinnor är skapade till Guds avbild. Det är syndens fulhet.

Hur pekar då denna fulhet på kristendomen? Den pekar på kristendomen för att den vädjar om det helande som kristendomen för med sig till relationen mellan män och kvinnor. Om Gud skapade oss till Sin avbild SOM MAN OCH KVINNA, betyder det likvärdighet i fråga om personlighet, likvärdighet i fråga om värdighet, ömsesidig respekt, harmoni, komplettering, ett förenat livsöde. Men var finns allt detta i världens historia? Det finns i det helande som Jesus för med sig.

Det skulle finnas så mycket att säga här. Men låt mig bara nämna två saker.

3.1 För det första, säger Petrus i 1 Petr 3:7, att en kristen man och hustru är ”medarvingar till livets nåd”. Vad betyder detta? Det betyder att i Kristus återfår män och kvinnor det som avsågs då de skapades som man och kvinna till Guds avbild. Det betyder att tillsammans som man och kvinna avspeglar de Guds härlighet och tillsammans som medarvingar ska de ärva Guds härlighet.

Skapelsen till man och kvinna som Guds avbild (när du ser det tillsammans med synden) kräver en komplettering med det helande som kommer med Kristi förvandlande verk och den arvedel som Han köpte till syndare. Kristus återlöser från synden och gör män och kvinnor till medarvingar till livets nåd.

3.2 Det andra som talar om hur Kristus förvandlar och övervinner vår fula krigsföring och uppfyller meningen med att vara skapade till man och kvinna till Guds avbild, finns i 1 Kor 7. Där säger Paulus något nästan otroligt radikalt för den tiden: ”Till de ogifta och änkorna säger jag att det är bäst för dem om de förblir som jag. . . Den ogifte är angelägen om det som tillhör Herren, hur han skall göra som Herren vill. . . Den ogifta kvinnan, jungfrun, tänker på det som tillhör Herren, att hon skall vara helig både till kropp och själ. . . Detta säger jag för ert eget bästa, inte för att snärja er, utan för att ni skall leva anständigt och stadigt hålla er till Herren och inte slitas hit och dit” (1 Kor 7:8, 32-35).

Förstår du vad detta antyder? Det antyder att det helande som Jesus för med sig till män och kvinnor som är skapade till Guds avbild inte är beroende av äktenskap. Faktum är att Paulus erfarenhet som en ensamstående man (och Jesu modell som ensamstående man) lärde honom att det finns möjligheter för ensamstående män och kvinnor att leva i helgelse med Herren på ett sätt som inte är möjligt för gifta helgon.

Ett annat sätt att säga saken på är detta: äktenskap är en tillfällig institution för denna tid tills de dödas uppståndelse. Den innersta meningen och avsikten med det är att representera Kristi relation till kyrkan. Men när verkligheten kommer, ska bilden som vi känner den, läggas åt sidan. Och där kommer ingen att gifta sig eller bli bortgift. Och de som har varit ensamstående och helgade åt Herren, kommer att sätta sig ner vid Lammets bröllopsmåltid som fullvärdiga medarvingar till livets nåd. Och i enlighet med sin helgelse åt Herren och sina uppoffringar kommer de att bli belönade med tillgivenhet och relationer och fröjder som övergår alla föreställningar.

Så låt mig sammanfatta vad vi gått igenom.

1) Gud skapade människor. Och då Gamla Testamentet slutar, kräver detta underbara faktum resten av historien, kristendomen, för att göra det begripligt vad Gud avsåg. Hans avsikt med skapelsen är ofullbordat utan Kristi gärning.

2) Gud skapade oss TILL SIN AVBILD. Men vi har gjort bilden nästan oigenkännelig. Därför ber denna sanning om komplettering av kristendomen, det som Jesus gjorde var att återlösa det som var förlorat. Det kallas för ”en ny skapelse i Kristus”. Bilden är återupprättad i rättfärdighet och helighet.

3) Gud skapade oss till Sin avbild TILL MAN OCH KVINNA. Även detta ber om komplettering i kristendomens sanning. Ingen kan helt fatta vad det innebär att vara man och kvinna i äktenskap innan de ser att äktenskapet är menat att avbilda Kristus och kyrkan. Och ingen kan veta den verkliga orsaken till att vara skapad till man och kvinna till Guds avbild innan de vet att man och kvinna är medarvingar till livets nåd. Och slutligen kan ingen fullt föstå meningen av att vara ensamstående man och kvinna som är skapad till Guds avbild, innan de lär av Kristus att i den kommande tiden ska det inte finnas äktenskap, och därför är det underbara ödet att vara man och kvinna skapade till Guds avbild inte beroende på äktenskap, utan på helgelsen till Herren.

Vila därför i dessa sanningar: Gud skapade dig; Han skapade dig till Sin avbild; och Han skapade dig till man eller kvinna så att du ska kunna vara helt och fullständigt och personligt helgad åt Herren.